HBTQ-Begrepp

Hbtq är förkortningen för Homosexuell, Bisexuell, Transpersoner och Queer. Hbtq handlar om sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Här kan du läsa om olika begrepp och förkortningar som förekommer i texterna på hemsidan.

Kön, identitet och trans

Vill du veta ännu mer om transfrågor eller har egna funderingar kolla in Transformerings hemsida (transformering.se)

Kön på RFSL tycker vi att det är viktigt att förstå att kön har flera olika betydelser. Därför brukar vi beskriva kön på det här sättet:

  • Könsidentitet/mentalt kön (handlar om hur man känner sig innerst inne och hur man vill att andra ska uppfatta en)
  • Könsuttryck/socialt kön (hur man ”gör” kön och uppfattas i samhället utifrån hur man uttrycker sitt kön genom till exempel kläder, kroppsspråk)
  • Biologiskt kön (inre och yttre könsorgan, kromosomer (XY), hormonnivåer; testosteron och östrogen)
  • Juridiskt kön (personnummer, man eller kvinna i passet)
  • Språkligt kön (t.ex. pronomen; hen/den/hon/han)

Cisperson är en person vars kropp, juridiska kön, könsidentitet och könsuttryck stämmer överens med tvåkönsnormen. Till exempel en person som föddes med snippa och fick “kvinna” registrerat i folkbokföringen. Man känner sig bekväm med att kallas hon och trivs med ett könsuttryck som förknippas med femininet. En cisperson kan ibland förenklat beskrivas som en person som inte är transperson.

Transperson är ett paraplybegrepp för de personer som bryter mot normer kring kön. Man kan vara transperson på många sätt. Transperson är en person som bryter mot samhällets normer kring kön och könsidentitet. Här nedan kan du läsa om några sätt att vara transperson på. (Du kan läsa ännu mer på www.transformering.se).

Att vara transperson har ingenting med sin sexuell läggning att göra. Som transperson kan man vara homosexuell, heterosexuell, bisexuell, asexuell eller något annat.

Transsexuell kan den person kalla sig vars könsidentitet inte stämmer överens med det juridiska kön man tilldelades vid födseln. Oftast vill man både byta juridiskt kön och korrigera kroppen med exempelvis hormoner och/eller kirurgi.

Transvestit kan den person kalla sig som använder sig av ett annat könsuttryck än det som förväntas av personen utifrån hens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk, röstläge och andra attribut. En del personer klär om helt, andra har några enstaka detaljer eller plagg.

Drag eller att draga innebär att man leker med könsuttryck, ofta genom att överdriva typiskt maskulina eller typiskt feminina uttryck. Att vara dragqueen (överdriva typiskt feminina uttryck) eller dragking (överdriva typiskt maskulina uttryck) är inte samma sak som att vara transvestit. Däremot finns det många som inte känner att det finns någon tydlig gräns mellan transvestism och drag för dem själva. Drag är ofta något politiskt eller en form av scenkonst. Alla kan vara dragqueen eller dragking – oavsett kön. Man kan också blanda olika könsuttryck när man dragar: det kallas crossdrag.

Ickebinär kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen, till exempel intergender eller genderqueer. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del känner sig som både tjej och kille. Andra känner att de befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära känner sig inte som något kön alls. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Pronomen är till exempel hon, han, hen och den – det man vill bli kallad när någon pratar om en i tredje person (hen är snäll, jag tycker om hen). Pronomen kan hänga ihop med ens kön/könsidentitet, men behöver inte göra det. En del föredrar att bli omnämnda med förnamn i stället för med pronomen. Om man är osäker på en persons pronomen kan man fråga i ett enskilt samtal (“Vilket pronomen har du/Vilket pronomen vill du att jag använder om dig?”)

Transfobi när någon behandlas dåligt på grund av att den är transperson.

Sexualitet

Vad innebär det att vara homo/bi eller heterosexuell? Ens sexualitet handlar om vem man blir kär i, vem man blir tänd på, vem man har sex med (sexuell praktik), vem man vill ha en relation med och hur man identifierar sig.

Asexuell kan man vara på många olika sätt, till exempel genom att bli kär i personer men inte bli sexuellt attraherad av dem, eller genom att bli sexuellt attraherad men inte vilja ha sex, eller genom att bara vilja ha sex med mig själv. Sexualitet är inte en sexuell läggning. Som asexuell kan du vara homo, bi, hetero, queer eller något annat.

Bisexuell kallar sig de personer som attraheras av både män, kvinnor och personer som identifierar sig som något annat.

Pansexuell kallar sig de personer som attraheras sexuellt av personer oavsett könsidentitet.

Heterosexuell kallar sig de tjejer som bara attraheras sexuellt av killar och de killar som bara attraheras av tjejer. Att vara heterosexuell innebär ofta att man får en hel del fördelar eftersom det följer heteronormen.

Homosexuell kallar sig de tjejer som bara attraheras sexuellt av tjejer. Andra ord för det är lesbisk och flata. Homosexuell är de killar som bara attraheras sexuellt av killar. Ett annat ord för det är bög.

Queer innebär och betyder flera olika saker. Man kan se sig själv som queer. Det kan handla om att man vill vara fri från samhällets idéer om kön och sexualitet och är kritisk till att dela upp kön och sexualitet i olika kategorier. De som är queer tycker att de finns många sätt att vara sexuell på, och att begreppen homo-, bi-, och heterosexuell inte räcker till. Som queer ser man att det finns så många fler kön än bara kille och tjej. Queerteori kan man också läsa om i flera böcker. Det är ett kritiskt ifrågasättande av hetero- och tvåkönsnormen.

Homofobi är när någon behandlas dåligt på grund av att man är homosexuell eller bisexuell.

Normer

Normer är oskrivna regler, idéer och ideal som kontrollerar hur man förväntas vara, leva och se ut. Oftast märker man inte att normerna finns förrän någon bryter mot dem. Om man bryter mot normer kan det få negativa konsekvenser. Man kan bli kallad elaka saker på grund av att man inte följer till exempel heteronormen. De som följer normen får ofta fördelar. Det är viktigt att förstå att normer hänger ihop med makt.

Normers konsekvenser

  • De som följer normen får oftast fördelar
  • De som bryter normen blir utan fördelar
  • De som bryter normen kan bli ignorerad
  • De som bryter normen kan bli bestraffade

( t ex diskriminering, trakasserier,       kränkningar, självförakt)

Normkritik, en pedagogisk metod för att skapa mer jämlikhet i samhället. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att kolla på strukturer och det som anses vara ”normalt”. De som följer normerna får fördelar. När man arbetar normkritiskt brukar man gå igenom fyra steg:

  • Synliggöra och ifrågasätta normer
  • Synliggöra normens fördelar
  • Granska egen position
  • Visa på föränderlighet

Diskrimineringsgrunder. Det finns sju diskrimineringsgrunder enligt svensk lag. Diskriminering är när man behandlar någon orättvist. Det är när man gör skillnad och drar gränser. Genom att dra gränser mellan människor skapas det grupper, vilket ger upphov till diskriminering. Diskrimineringslagen gäller på arbetet, hemmet och i skolan.

De sju diskrimineringsgrunderna enligt svensk lagstiftning

  • Kön
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning
  • Funktionsnedsättning
  • Könsidentitet eller uttryck
  • Ålder

Cisnormen är de oskrivna regler som säger att alla ska identifiera sig med det kön som man blev tilldelad vid födseln. Förväntningar på att man ska se ut och vara på ett visst sätt beroende på vilket kön man har blivit tilldelad.

Tvåkönsnormen menar att det bara finns två kön och att de är olika.

Funktionsnormen är den norm som förväntar sig att människor inte har någon funktionsnedsättning. Samhället utformas ofta ifrån den här normen, genom till exempel att det inte finns hissar i alla byggnader eller att texter inte finns på lättläst.

Heteronormen innebär att man förväntas vara man eller kvinna. Det förväntade är också att kvinnor bara kan bli attraherade av och kära i män och att män bara kan bli attraherade av och kära i kvinnor. Heteronormen påverkar alla, oavsett om man befinner sig inom normen eller om man bryter mot den.

Vithetsnormen innebär att det anses normalt att vara vit och att vita har fördelar socialt, ekonomiskt och politiskt. Det handlar om makt och om vilka som har och inte har makt.

Normsamverkan innebär att olika normer hänger ihop och påverkar varandra. Heteronormen hänger ihop med andra begränsande normer och maktstrukturer i vårt samhälle. Normer kring hudfärg, etnicitet, funktionsförmåga, ålder, klass, längd och vikt påverkar också ens rörelseutrymme.

Intersektionalitet är ett annat ord för normsamverkan. Intersektionalitet handlar om att kunna visa på och förstå hur flera maktordningar samverkar och påverkar oss människor. Utgångspunkten är att om vi ska kolla på konsekvenser av exempelvis kön så måste vi se hur kön alltid samspelar och påverkas av klass, etnicitet, hudfärg, funktionsvariation, ålder, sexuell läggning osv. Gör vi inte det, får vi en ofullständig bild av hur ojämlikhet uppstår och makt utövas. Det handlar om att se hela maktens struktur, inte bara utgå ifrån en kategori.

Andra viktiga begrepp

Funktionsmaktsordningen utgår från att alla i ett samhälle är icke-funktionsnedsatta personer. Icke-funktionsnedsatta personer är normen. Personer med funktionsvariationer utestängs för att de inte anses kunna bidra. Funktionsmaktordningen gör att vi kategoriserar vissa typer av kroppar och funktionaliteter som avvikande.

Funktionshindrad kan betyda att en person på grund av sin funktionsvariation möter hinder i samhället. En person blir funktionshindrad av sin omgivning. En person är INTE funktionshindrad.

Funktionsnedsättning en nedsatt funktionsförmåga i relation till vad som uppfattas som normen. Det kan handla om psykisk, kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning. En person HAR en funktionsnedsättning. En person är INTE funktionsnedsatt.

Funktionsvariation ett normkritiskt sätt att prata om att ha eller inte ha en funktionsnedsättning. Alla har funktionsvariationer, men det är bara personer med normbrytande funktionsvariationer  som drabbas negativt av funktionsnormen.

Funkofobi när någon behandlas dåligt på grund av sin funktionsnedsättning kallas det funkofobi. Att använda diagnoser som svärord är funkofobi och det är aldrig okej.

Rasism är när någon behandlas dåligt på grund av sin hudfärg, sin bakgrund, kultur eller religion. Rasism kan uttryckas när man kallar någons hudfärg nedvärderande. Rasism är också när de är svårare för en person som heter Mohammed att få jobb än en person som heter Kalle.

Rasifiering är det som händer när personer tillskrivs vissa egenskaper, erfarenheter eller åsikter utifrån hudfärg och etnicitet. Rasifiering bygger på rasistiska strukturer och påverkar personer som inte följer vithetsnormen.

Vithet är ett ord som används för att synliggöra de privilegier personer som uppfattas som vita får. Vithet är alltså inte hudfärg utan en maktposition som ger fördelar.

För att skapa den här begreppslistan har vi tagit hjälp av flera olika personer, böcker och hemsidor.

  • Vi andas samma luft – Föreningen Grunden
  • Lätta sexboken – Inti Chavez Perez
  • se Mentorskap på nätet bortom hetero- och tvåkönsnormen – RFSL Stockholm
  • Queera berättelser – RFSL Stockholm
  • Transformering.se – RFSL Ungdom
  • Vilja och vrede, inspiration för glödande aktivister – RFSL Ungdom
  • Sex- och samlevnadsundervisning i särskolan – Skolverket
  • Christine Bylund – STIL

 

Grafisk-profil-Funkisproj-kopia-kopia

Citat

Sexualitet och funktionshinder är sen länge ʹ′tabuʹ′, detta vill vi absolut ändra synsättet på!”

– Funktionshinderorganisation

Vi behöver kunskap om hbtq-frågor. Attitydförändring. ”Vana” vid att handskas med frågor av hbtq-art. Mod att våga lyfta de frågorna.

LSS-verksamhet